Streckkodsläsare

Läs mer om EU-direktivet för förfalskad medicin (Falsified Medicines Directive), alla nya förpackningar av receptbelagda läkemedel som släpps ut på marknaden i Europa från och med den 9 februari 2019 ha två säkerhetsegenskaper: en unik identifierare (UI) i form av en 2D-datamatris (streckkod) och en anti- -dämpningsanordning (ATD).

En streckkodsläsare, eller skanner, är en optisk-elektrisk enhet som har till uppgift att avsöka streckkodssymbolen och omvandla den till en elektrisk signal. För datorn är det sedan ingen skillnad om informationen kommer via en streckkodsläsare eller via ett tangentbord. Skillnaden är att streckkodsläsaren inte slår in fel information, är mycket snabbare och kan hantera mer information.

Olika typer av streckkodsläsare

CCD läsare CCD står för \"Charge Coupled Device\", har en ljuskälla som består av lysdioder och som genom ett linssystem belyser streckkoden. CCD läsaren förs mot streckkoden och läser denna automatiskt. Den är enkel att använda och någon avtryckare behövs inte vilket ger bra ergonomi. Många streckkodsläsare har dock avtryckare som kan konfigureras att användas. Normalt läser en CCD läsare från kontakt och upp till ca 10 cm avstånd, men nyare versioner med längre läsavståndsmöjligheter har presenterats på senare år.

Laserläsare Laserläsaren är baserad på en lysdiodlaser som avsöker streckkoden i en linje som skapas av en svängande spegel som sedan reflekterar tillbaka till läsaren för avkodning. Genom att använda olika linser i laserläsaren kan den önskade läsningen varieras. En mindre diameter på laserstrålen ger högre upplösning och litet skärpedjup och kan användas för extremt kompakta koder, t.ex. på kretskort. Med mer vanlig optik kan läsavstånd upp till en meter erhållas. Specialoptik för läsning av streckkoder på över 10 meters avstånd finns även. Till skillnad mot CCD-läsare så krävs avtryckare och likaså är laserläsaren skyddsklassad. Laserteknologin används främst i applikationer där \"längre\" läsavstånd krävs, som i lager, inom transport eller i vissa butikskassor.

STRECKKODSTEKNIK

Varför Streckkoder?

Streckkoder, d.v.s. en rad olika tjocka svarta streck med vita mellanrum och enligt ett specificerat system, gör det snabbt och enkelt att med hjälp av läsutrustning mata in information i datasystem. Att med ögat först läsa siffror och sedan skriva in dem på en dator tar mycket längre tid och ger många möjligheter till läs- och skrivfel.

Streckkoden är enkel att använda, det går snabbt och det är en säker teknik.

Streckkoder finns av flera olika slag, är hårt standardiserade för att kunna användas internationellt och för att kunna garantera säker kommunikation. Det moderna samhället skulle inte klara sig utan standarder. Genom internationell standardisering av en streckkod definieras en lång rad av dess egenskaper och även sättet att använda de olika koderna.

Exempel på vanliga, standardiserade koder är EAN, Interleaved 2/5, Code 39, Code 128, PDF 417, Maxi Code och Data Matrix. De har alla olika användningsområden, fördelar och nackdelar.

EAN/UCC
Interleaved 2/5
Code 39
PDF 417
Maxi Code
Data Matrix

Slutet eller öppet system

Skall streckkoden endast användas internt inom den egna verksamheten, till exempel i tillverkningen, på lagret eller mellan koncernbolag - då kallar man det ett slutet eller internt system. Då har användaren friheten att välja valfri kod som uppfyller ställda krav.

Skall systemet vara öppet, det vill säga skall andra företag såsom leverantörer, grossister och transportörer också kunna använda koden. Ja, då är första frågan om det finns någon branschstandard.

Användningsområden & fördelar

Streckkoden har idag många användningsområden och beslutet att använda streckkoder tas för att effektivisera en verksamhet. Om det nu inte är så att branschen eller godsmottagaren kräver att streckkod används.

Livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln var först med att i stor skala använda streckkoden. Övrig tillverkande industri, lager och transportsektorn har även vuxit sig stark. Andra kraftigt växande branscher för streckkoder är sjukhus, laboratorier och myndigheter där man är mycket noga med kostnadseffektiviteten.

Sammanfattningsvis, streckkodens fördelar är:

• Enkel och snabb
• Korrekt information - inga läs- och skrivfel
• Standardiserad
• Ökad produktivitet
• Kostnadseffektiv

Detta betyder strecken i en EAN kod

Under en EAN-streckkod finns alltid kodinformation i klartext där man lätt kan se t.ex. leverantörens ursprungsland på kodens prefix (första 2 eller 3 siffrorna). Följande fyra eller fem siffror anger leverantör. Nästa fem siffror är unika för varan. Den sista siffran är en checksiffra.

Några vanliga prefix som indikerar ursprungsland är:

Danmark	57
Finland	64
Frankrike	30-37
Island	569
Norge	70
Storbritannien	50
Sverige	73
Taiwan	471
Tyskland	400-439
USA	00-09

Liten ordlista

Checksiffra - Ett tecken som ofta finns direkt före stopptecknet. Kontrollsiffran finns där för att kontrollera att streckkodsläsaren verkligen har läst rätt information.

Densitet - Antal tecken per måttenhet. Densiteten ger ett mått på kodens täthet.

Diskret kod - En streckkod där varje tecken har avskilts med ett vitt teckenmellanrum som inte bär information.

Kodelement - Allmän beteckning på streck eller mellanrum.

Kodförhållande - Breddförhållandet mellan breda och smala kodelement.

Kontinuerlig kod - En streckkod där informationen också finns i de vita kodelementen.

Marginal - De tomma fält som ingår i en streckkod omedelbart före start- och efter stopptecken.

Mellanrum - Ett ljust kodelement.

Modul - Bredden på det smalaste kodelementet. Övriga kodelement är uppbyggda av multiplar. Anges i mm eller mils (1/1000 tum).

Start- och Stopptecken - Första respektive sista tecknet i en streckkod.

Streck - Ett mörkt kodelement.

Streckkod - En rad kodelement ordnade i en viss ordning inklusive marginalfält före respektive efter start- och stopptecken.

Tecken - Kodelement som tillsammans kan läsas som en siffra, bokstav eller symbol.

Teckenmellanrum - Utrymmet mellan det sista kodelementet i ett tecken och efterföljande teckens första kodelement.